Mamman blev inte arg

Jag trodde att hon skulle bli jättearg.
-Jag måste göra en socialtjänstanmälan, det är för ditt barns bästa. Som läkare är jag skyldig att anmäla, för att skydda barnet.
-Kommer de att ta mitt barn ifrån mig? frågade hon, märkbart blek och tagen men inte arg. Hon blev snarare chockad.
-Det tror jag inte, svarade jag. Men det är inte jag som bestämmer vad som händer nu, det är Socialtjänsten.

Mamman hade kommit in med sitt barn kvällen dessförinnan. Barnet var 6 månader gammalt och hade en rejäl bula i bakhuvudet.
-Jag halkade på simhallen och tappade barnet, sade mamman. Kirurgen gjorde datortomografi av huvudet, hittade inget. Det fanns inga vittnen, ingen hade sett mamman tappa barnet. Röntgen-undersökningen var normal.

-Men ni har ju inte hittat något, sade mamman, i nästa andetag, när hon kanske börjat smälta beskedet om socialtjänst-anmälan.
-Nej, svarade jag. Men som läkare har man en skyldighet att anmäla om misstanke finns att barnet far illa. Inte bara om röntgen-undersökningarna visat hjärnblödning eller barnet redan har brutit benet för andra gången. Det är för att Socialtjänsten ska kunna utreda eventuella missförhållanden, innan barnet kommer till skada. Vi har nu denna policy att vi alltid anmäler när misstanken uppkommer. Det gäller framförallt små barn som inte själva kan skydda sig, eller förmedla vad de varit med om.

Socialtjänstens utredning fann inga missförhållanden. Barnet bodde kvar hos sin mamma. Jag har träffat dem igen på akutmottagningen, för ”ont i örat”. Mamma kommer nog alltid att ha litet svårt för mig. Men jag tror att hon accepterat, att det var för barnets bästa jag gjorde anmälan.

Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro

(Denna historia är uppdiktad och bygger inte på verkliga personer).