Mamma hade en remiss i handen. Hon hade varit på vårdcentralen på förmiddagen men tyckte inte att den 2-årige sonen blivit alls något bättre av behandlingen där. Han hade fått andas in medicin, men det pep fortfarande om hans andning menade ”mamma”.
-Det här är andra gången, och precis som förra gången är han förkyld och har feber. Det var likadant med hans storasyster och hon har astma.
Framför mig satt en pojke som såg ganska opåverkad ut, litet snuvig, och kanske aningen snabbandad (men man andas litet snabbare när man har feber). Mottagningssjuksköterskan hade kollat tempen (38.6) och tagit en vikt och en saturation. ”Saturation” är att mäta syrehalten i blodet, och vi vill inte att barnens syrehalt i blodet ska vara påverkad när barnen har astma. Det tyder på allvarlig sjukdom.
Jag undersökte pojken. Visst, det pep litet men inte så farlig. Han visade heller inte några andra tecken på att vara svårt sjuk i sina luftvägar. Mun och svalg, och trumhinnor var OK, hjärtat lät bra.
-Vi får låta honom andras in litet mer medicin. Vi ger honom ventoline. Det vidgar upp luftrören. Sedan får han ett par tabletter Betapred upplösta i vatten också. De trycker undan inflammation i luftvägarna och hjälper honom när effekten av Ventoline haravtagit.
Vi kollade aldrig ett CRP (snabbsänka). Hos barn som har täta luftrör och ”medelhög feber” är det nästan alltid feber. Och varför sticka om man inte tror att det ger något?
Nu har det gått ett par månader, och han har inte haft några besvär mer. Förhoppningsvis växer hans ”täta luftrör” bort, precis som de gör hos de flesta barn i hans ålder.
Jonas Ludvigsson, Örebro
Läs nya inlägg...
Senaste kommentarer