Luftföroreningar, för tidig födelse och svårigheten att tolka vetenskap

I dagens SvD publiceras en artikel som handlar om halter av luftföroreningar och risken att föda för tidigt. 115 000 stockholmsmammor som fött  vaginalt 1988-1995 har studerats. Forskarna har hittat ett litet samband som är statistiskt säkerställt mellan högre halter av luftföroreningar och risken att föda för tidigt, dvs före 37 graviditetsveckor.

Nu till den hala isen, och då menar jag inte den utanför fönstret:

I ingressen till SvD-artikeln står:

Risken att föda för tidigt är högre för dem som exponeras för mycket föroreningar, både tidigt och sent i graviditeten, än för gravida som röker.

Kan detta verkligen stämma tänker jag och letar rätt på originalartikeln. Nej, det stämmer förstås inte. Riskökningen för den som exponeras för högre halter av luftföroreningar i slutet av graviditeten är 6-11% (NB: korrigerat efter ny genomläsning av studien). För de som röker mer än 10 cigaretter per dag är ökningen 37% och för den som röker färre än 10 cigaretter är ökningen 12% i studien.

Men hur kunde SvD göra på detta vis? Jo, det handlar om att man missförstått forskarnas slutsatser. Eftersom ”alla” kvinnor utsätts för luftföroreningar så blir det totala antalet fall som  ”orsakas” av föroreningar stort, även om risken är liten. Eftersom det i Sverige, tack och lov, är ovanligare att röka som gravid så blir det ungefär lika många fall som orsakas av rökning, trots att det för den enskilda kvinnan är mycket farligare.

Så vad blir budskapet till den gravida kvinnan? Jag skulle säga att den enskilda kvinnans risk att drabbas av för tidig förlossning på grund av att hon bor i en stadsmiljö i Stockholm är liten. Att röka innebär däremot en stor riskökning för de flesta graviditetskomplikationer, samt för för tidig förlossning och plötslig spädbarnsdöd. Så budskapet är förstås: Sluta rök!

8 kommentarer till “Luftföroreningar, för tidig födelse och svårigheten att tolka vetenskap”

  1. karin moks

    tack för kort koncis expertis!

  2. Fredrik Leijerstam

    Tack för klarläggandet! Har du en länk till originalartikeln?

  3. bidevind

    Nu blir jag förvirrad…

    Som lekman är man mer eller mindre beroende av vad forskarna säger. Det är möjligt att SvD:s formulering och av dig citerade text är inkorrekt, men om doktoranden i folkhälsa och klinisk medicin David Olsson som lett den aktuella studien är rätt citerad, så tätnar mystiken. Den experten gör en jämförelse mellan mellan rökning och avgaser som lyder så här:

    – Det jag blev mest förvånad av är att effekterna av luftföroreningar är jämförbara med effekterna av att röka under graviditeten. Om man lägger ihop effekterna av att utsättas för höga avgashalter och mycket ozon är det till och med större effekt än av rökning, säger David Olsson, doktorand i folkhälsa och klinisk medicin, som lett studien.

    Har David Olsson rätt eller fel?

  4. bidevind

    Tack för ditt svar. Med all respekt för ditt yrkeskunnande och din erfarenhet som barnläkare, men frågan gällde den specifika undersökning du kommenterat i din blogg och om forskningsledaren och doktoranden David Olsson har rätt eller fel när han tolkar resultatet i sin egen undersökning och därmed gör jämförelsen mellan avgaser, ozon och rökning. Jag noterar att min fråga kvarstår obesvarad.

  5. Stefan Johansson

    Efter att ha läst originalartikeln:
    Det fanns statistiskt säkra samband mellan förlossning före vecka 37 och 1) höga ozonhalter under första tredjedelen av graviditeten och 2) höga halt kvävedioxid graviditetens sista vecka. Mellan t ex ozonhalt under andra tredjedelen av graviditeten eller kväveoxid under graviditeten fram till sista veckan fanns däremot inga samband.

    Att prata om tydliga samband när resultaten inte så entydigt pekar i en riktning, det tycker jag är att ta i. Därmed tycker jag att man borde vara försiktig när man räknar fram antalet för tidiga förlossningar som kan kopplas till föroreningar. Eftersom de funnit en ”association”, inte ett orsakssamband. Särskilt som deras samband kan vara bero på så kallad ”confounding”, dvs andra faktorer kopplade till föroreningar och för tidig födsel kanske egentligen är det viktiga här.

    Författarna till artikeln skriver t ex att de inte kunde ta hänsyn till socioekomoniskt status i sina analyser. Eftersom det finns en koppling mellan socioekonomi och för tidig födsel, kan man kan spekulera att det egentligen är det sambandet som man fångar upp.

    Det hade f ö varit möjligt för forskarna att baka in socioekonomiskt status i sitt projekt. Sådana data finns i register på SCB och hade kunnat användas.

    När det gäller sambandet med rökning och för tidig födsel – där är ett orsakssamband troligt eftersom det finns en ”dos-effekt” – dvs ju mer rökning desto högre risk.

    Blev långt kommentar, men jag har själv forskat om för tidig födsel. I min avhandlings första del skrev jag om olika riskfaktorer (sid 10 och framåt), även kort om luftföroreningar. De största riskfaktorerna för för tidig födsel är sannolikt inflammation/infektion, att vänta tvillingar/trillingar och ärftlighet (för t ex havandeskapsförgiftning).
    http://publications.ki.se/jspui/bitstream/10616/40156/1/thesis.pdf