Det är mitt i natten, och ändå kommer barnen varje natt. De skrikande spädbarnen. Ofta är det förstagångsföräldrar som inte har någon att prata med. Eller inte vågat fråga mormor/morfar, eller någon annan med mer erfarenhet av barn.
-Han skrek hysteriskt i två timmar. Det var inget vi kunde göra! Till slut satte vi oss i bilen och åkte till akuten. På vägen hit somnade han och sedan dess har han inte skrikit på en timme.
Mönstret upprepar sig.De flesta föräldrar har samma berättelse. Barnet skrek intensivt, somnade i bilen och sedan dess är allt bra.
Egentligen vet vi läkare sällan varför spädbarn skriker. Hunger går ju ofta över med litet mat. Bajs i blöjan kan åtgärdas. Men de här längre skrikepisoderna? Det är nog så att små barn skriker helt enkelt. En ”fis på tvären” är kanske det vanligaste skälet (?).
Jag undersöker den 5 månader gamla pojken, utesluter öroninflammation, bråck, problem med testiklarna, kollar om han är förstoppad, har feber eller tecken till infektion.
I nio fall av tio är barnet helt friskt och vi behöver inte ta några prover. Lugnande besked, tid att förklara och samtala med föräldrarna är ofta det som behövs. Jag föreslår föräldrarna att ”nästa gång”, ta en tur i barnvagnen eller bilen och tystnar han då är det sällan något farligt. Då kan ni vända hem igen, behöver inte fortsätta resan till akuten. För barn skriker, sånt är livet.
Jonas Ludvigsson, barnläkare
Örebro
Hej
Dom pratade om precis det där på radio sthlms knattetimme och barnpsykologen där kallade det för nattskräck. Det fanns inte så mkt att göra mer än att finnas till och lugna. Barnet kunde se vaket ut men var sovandes. Bara härda ut och kanske be om hjälp av anhöriga om det blir outhärdligt.
Lycka till
Mvh Marie Ekelund