| More

teamwork

Klockan var 06.00 lördag morgon när min son sprang in i sovrummet.
-Pappa de ringer från sjukhuset. Varför gör de det?

Jag var inte jour men blev ändå inringd. Akut kejsarsnitt med trillingar i vecka 29. Vi var tre barnläkare och tre narkosläkare. Fem-sex sjuksköterskor och alla jobbade mot samma mål. Säkerställa andning, värdera barnens allmäntillstånd, sätta slangar för att kunna ge vätska och ta prover.
Det var teamwork till 100%. Härligt.

Jonas Ludvigsson, Örebro

Ebola, svininfluensa, hepatit C

Djurheter mina nya husdjur från www.giantmicrobes.com. Mjukisdjuren är 1000 000 gångers förstoringar av hur viruspartiklarna ser ut i verkligheten. Dessutom medföljer en elektronmikroskopisk bild på det riktiga viruset.

Kanske ett sätt att stimulera den vetenskapliga upptäckarlusten hos unga svenskar, något som efterlyses i dagens DN?

Doctor, doctor – don’t give me medication

-Han är andfådd, säger mamman.
-Har han eksem? undrar jag.
-Ganska mycket, även om det är bättre just nu. Men så har det ju varit en förfärligt kall vinter, säger mamman.

Jag undersöker den 4-årige pojken. Han har kliat sönder sig på armar och ben. Vi går igenom grunderna i eksembehandling innan jag ber att få lyssna.

-Andas så här, föreslår jag och tar djupa andetag.

Nu piper det inte.
-Men det brukar det göra när han är förkyld, lägger mamman till.
-Jag tror att han har astma, säger jag. Jag tror att vi ska pröva med inhalationssteroideer när han är förkyld.
-Men ger inte det biverkningar, undrar mamman.
-Nej, inte i de doserna vi skriver ut för astma, säger jag.

Det är verkligen inte alla svenska föräldrar som vill ha medicin. Annat är det med schlagerartisten Elin Lanto.

”Doctor, doctor, give me medication….”. Det är faktiskt ganska sällan man får höra det nuförtiden.

Jonas Ludvigsson, Örebro

Fullt pådrag

Larmet går. Sökaren tjuter 21320 – ”akutlarm”. Jag hoppar till och börjar springa mot förlossningen. Narkosläkaren kommer ungefär samtidigt. Jag får rapport av en av barnmorskorna som står med ett blekt barn på återupplivningsbordet.

-Fullgånget barn. Snabb förlossing. Oväntad syrebrist. Illaluktande ”fult” fostervatten. Syremättnad 50% mot förväntade 80-90%.

Jag tar över ansvaret. Börjar ge barnet konstgjord andning med ”neopuffen” – det hjälpmedel vi har för att få luft i barnens lungor (”ventilera”). Efter en halv minut börjar vi hjärtkomprimera. Narkosläkaren ”sätter tub”. Nu är full hjärtlungräddning igång. Jag ber en av syrrorna att ta fram kateter för att sätta i naveln.

-Vi måste utjämna den skeva syrabas-balanset, säger jag. Dra upp 12 ml tribonat!

Vi får in katetern. Ungefär samtidigt säger narkosläkaren:

-Jag tror att andning och puls kommer nu. Barnet drar andningen spontant.

Strax därpå säger någon: -Ni kan bryta nu.

Vi har övat återupplivning med docka. Varje år tränar hundratals barnläkare återupplivning med simuleringsdockor. Det är dyrt, det tar tid, men jag är övertygad om att det räddar liv.

Jonas Ludvigsson, barnkliniken i Örebro

Sveriges barnhjärtläkare

Sveriges barnhjärtläkare har skrivit en högaktuell debattartikel om deras arbetssituation, både kliniskt och forskningsmässigt. Det saknas resurser att utbilda barnhjärtläkare och för att kunna låta dessa duktiga läkare avsätta arbetstid för forskning.

Jag kan bara instämma i vad de skriver. De barn som överlever med komplexa hjärtfel tillhör ”de nya överlevarna”, det vill säga barn som tidigare, innan medicinens stora framsteg, inte överlevde.

Inom min specialitet, neonatologin, brottas vi med precis samma frågeställningar. Vi har stora, nya patientgrupper av extremt för tidigt födda barn som numera överlever upp i vuxen ålder. Det behövs mycket mer forskning kring dessa barn, både för att optimera behandlingen i nyföddhetsperioden, men också för att kunna förbättra deras hälsa och livskvalitet på sikt. Ingen vet idag hur de som fötts med mycket omogna organsystem kommer att åldras. Troligen har de ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, men kanske också för t ex demenssjukdomar.

Hjärtbarnen har åtminstone Hjärt-Lungfonden som finansierar en stor del av barnhjärtforskningen.

De för tidigt födda barnen och andra som är sjuka i samband med födseln hade INGEN….fram till förra året när Lilla barnets fond startade.

Vi siktar på att bli en lika stor forskningsfinansiär som de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige och vi behöver er hjälp på vägen för att kunna hjälpa de allra minsta!